Usch, nu är terrariet tomt :(

Trodde aldrig att jag skulle ha en skäggagam i familjen men det blev 2 st. Och dom kom in i familjen -03 (dom var ca 6 år då). Tyvärr så dog Godzilla för ett par år sedan, hon var den coola av dom två. Alltid lugn och säker.
Homer fick leva ensam dom sista åren men jädrans vilken kille. Nåt att hålla i handen när åskan gick ;-D .
Just nu när jag tänker på honom så blir jag full i skratt och minns hans stora försvarslust och med det reviret. Hahaaa, tänker att se en ödla ca 55cm lång komma farande i hallen med liv och lem redo att försvara sin hona. Och inkräktaren är en stor ståltermos. Spegelbilden är rätt okej!!! Eller när det var parningsdags och min gamla schäferhane (67 cm mankhöjd och 45kg) låg i rummet och där kommer Homer redo att tala om att han låg ivägen. Jisses, har inte sett någon hund se så konstig ut någonsin. Skulle han ta ödla på allvar eller???? Men mitt skratt sa nog att läget var okej.
När han blev riktigt upp i varv och han blev kolsvart på hakan så var det bäst att gå till dottern och säga: Kan du ta Homer, han e lite stressad just nu och hon kunde hålla honom så att han blev lugn. Han kunde sitta i timmar på ungarnas bröst/axel, ligga på tangentbordet eller varför inte ligga i solen och jäsa.

SOV GOTT HOMER!